{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/68aee2e2982c36846e2668e2/69f88bf4e1fad0f98a351539?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"S4E3. När hjälpen kommer i bitar – kvinnlig ADHD, ångest och plåsterkedjan","description":"<p><strong>Ett avsnitt om känslan av att ha fått många svar – ångest, stress, utmattning, hormoner eller ADHD – men ändå själv behöva hålla ihop hela kartan.</strong></p><p><br></p><ul><li>Vad händer när vården ser ångest, psykiatrin ser diagnos, arbetslivet ser stress, gynekologin ser cykel och självhjälpsspråket säger “lyssna inåt” — men ingen riktigt håller ihop hela kedjan?</li><li>Varför kan flera förklaringar vara sanna, men ändå inte räcka?</li><li>Och varför blir kvinnor med ADHD så ofta projektledare för sitt eget mående?</li></ul><p><br></p><p>Om kvinnlig ADHD, psykisk ohälsa, sen diagnos, hormonell känslighet, vårdens stuprör och plåsterkedjan: när symtomen behandlas men kedjan inte förstås.</p><p><br></p><p><strong>Instagram:</strong> @alltjagonskade</p><p><strong>Kontakt &amp; länkar:</strong> linktr.ee/alltjagonskade</p><p><br></p><p>© Linea Cazorla. Citera gärna med hänvisning. Kopiering eller kommersiell användning kräver tillstånd.</p>","author_name":"Linea Cazorla"}