Det här avsnittet handlar om ett mellanläge som sällan får så mycket utrymme.
När kroppen inte längre känns som en fiende – men inte heller som något man älskar.
Jag pratar om vad som kan hända när kriget mot kroppen tar slut, men något nytt ännu inte har tagit form. Om lättnaden i att slippa självhat, men också om tomheten, sorgen och förvirringen som kan komma när kampen varit en del av ens identitet under lång tid.
Det här är inte ett avsnitt om att älska sin kropp till varje pris.
Det är ett samtal om neutralitet, vila och om att låta kroppen få finnas utan ständiga omdömen.
Ett avsnitt för dig som inte längre vill kriga.
För dig som inte känner jubel – men heller inte hat.
Och för dig som undrar om det här mellanläget kanske är mer läkande än det låter.
","author_name":"Viktmedicinpodden"}