Richard var den mest kvalificerade kandidaten till en anställning som lektor på Södertörns högskola. Men högskolan valde att avbryta tillsättningen av tjänsten. Richard fick inte jobbet eftersom han är döv och åtgärderna för tillgänglighet som skulle krävas, främst i form av tolktjänster, skulle bli för dyr, enligt arbetsgivaren.
Högskolan ansåg att Richard saknade sakliga förutsättningar för tjänsten. Det skulle behövas tolk vid totalt 450 tjänstgöringstimmar per år, förutom förberedelsetid. Beroende på vilket upphandlingsavtal som tillämpades skulle prislappen hamna mellan 700 000 och 950 000 kronor, räknade högskolan ut. Och då hade även ett lönebidrag tagits med.
Alltså bedömde arbetsgivaren att det skulle bli mer än en fördubbling av lönekostnaden.
Diskrimineringsombudsmannen tog fallet till Arbetsdomstolen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till Rikard. DO ansåg att Rikard hade missgynnats genom att högskolan inte hade vidtagit de skäliga åtgärder för tillgänglighet som hade behövts för att han skulle komma i en jämförbar situation med personer som inte är döva och som kan kommunicera med talspråk.
Sverige är bundet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och har att skydda och främja förverkligande av rätten till arbete. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av en arbetssökande på grund av dennes funktionsnedsättning. Staten ska vara ett föredöme i dessa sammanhang. Högskolan är en relativt stor och resursstark arbetsgivare.
Avsnittet synar Arbetsdomstolens dom AD 2017 nr 51.
Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.
","author_name":"NYT Juridik AB"}