{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/67b59be0d24f7fcce84d152d/6810b8e7cea6682986f33e0a?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Att dejta i kapitalismen – reifiering, transaktioner och marknadssexualitet","description":"<p>Kärlek, dejting, relationer och sex är inte frånkopplade kapitalismen, utan präglas (enligt mig) i mångt och mycket av de fenomen eller principer som utgör det ekonomiska systemet:</p><ul><li>snabbt</li><li>tillgängligt</li><li>transaktionellt</li><li>varufierat</li><li>marknadiserat</li><li>begränsat</li><li>förtingligat</li></ul><p><br></p><p>Att du som arbetskraft i kapitalismen är en <em>vara</em>, gör att vi i kapitalismen faktiskt börjar se på varandra mer som varor. Som saker att äga, byta, sparka, anställa, exploatera. Värdera, bedöma, döma ut, förkasta. Med det här synsättet blir mänskliga relationer ekonomiska, inte sociala.&nbsp;Men relationer är inte statiska varor man <em>äger</em> – relationer är sociala processer man <em>gör</em>! Om vi inte aktivt motverkar det, eller åtminstone är medvetna om det, ingår vi i kapitalismen i en rad olika ekonomiska, förtingligade förbindelser mellan varandra.</p><p><br></p><p>Aleksandra Kollontaj skriver: ”Människorna är maktlösa när det gäller att fritt förändra formerna för den sociala samlevnaden, eftersom dessa former är en logisk följd av de omgivande ekonomiska produktionsförhållandena.” </p><p><br></p><p>Ja, vi är alltid påverkade av vårt ekonomiska samhällssystem, in på abstrakt mikronivå. Det gäller även relationsskapandet. Men vi ska inte glömma att vi också är drivkraften som kan förändra det. Vi har agens, egenmakt och kan förändra våra villkor och förutsättningar – just här, just nu.</p><p><br></p><p>Avsnittet som text: <a href=\"https://www.asynkroner.com/texter/dejtingkultur-i-kapitalismen\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">https://www.asynkroner.com/texter/dejtingkultur-i-kapitalismen</a></p><h3><br></h3><p>Läslista:</p><ul><li>Aleksandra Kollontaj<em> Kvinnan och familjen&nbsp;</em>(1908)</li><li>Aleksandra Kollontaj<em> Kärlekens frukt&nbsp;</em>(1923)</li><li>Kaplan och Illouz <em>Vad är sexuellt kapital?</em> (2022)</li><li>Eva Illouz <em>Därför gör kärlek ont: En sociologisk förklaring </em>(2016)</li><li>Georg Lukács’ <em>Historia och klassmedvetande </em>(1923)</li></ul>","author_name":"Michaela"}