Vad får en människa att ta steget till att stycka en kropp? I det här avsnittet av Kriminologerna tittar vi närmare på några av de mest svårbegripliga brotten och det som händer efteråt. Styckning handlar nämligen inte nödvändigtvis om ondska, utan oftast om något annat: att dölja, kontrollera eller fortsätta ett våld som redan har spårat ur. Genom exempel från verkliga fall sätter Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, och universitetsadjunkt Sofia Persson, i det här avsnittet ord på drivkrafterna bakom dessa handlingar som för de flesta är otänkbara. Vi pratar om skillnaderna mellan defensiv och offensiv styckning, samt om nära relationer – och varför de flesta fall börjar just där.
Relaterad litteratur:
Fjordefalk, A. (2020). Brott mot griftefriden. Kartläggning och situationell brottsanalys. Masteruppsats, Institutionen för kriminologi, Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/66092
Guggenheimer, D., Caman, S., Sturup, J., Thiblin, I. & Zilg, B. (2021). Criminal mutilation in Sweden from 1991 to 2017. J Forensic Sci, 66: 1788-1796. https://doi.org/10.1111/1556-4029.14736
","author_name":"Högskolan i Borås"}