{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/6790c2d722302f87e18145b3/684ab71b7631e3569ed3ed4f?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Viaduktmordet på Nella","description":"<p>Den 28-årige mannen vill veta hur det känns att mörda någon. Den 14-årige pojken vill våldta en ung, snygg tjej. En sommarnatt år 2018 överfaller de 21-åriga Nella vid en gångtunnel i Fagersta där hon våldtas och mördas. Åtalet riktas endast mot den 28-årige mannen som döms till livstids fängelse. Men&nbsp;vem var egentligen&nbsp;drivande till brottet? I det här avsnittet ger Sofia Persson, universitetsadjunkt i kriminologi, med hjälp av brottsmönsterteorin en annan bild av&nbsp;mordet och våldtäkten på Nella&nbsp;än vad som framkommer i domen.</p><p>&nbsp;</p><p>Relaterad litteratur:</p><ul><li>Brantingham, P. &amp; Brantingham, P. (1993).&nbsp;Nodes, paths and edges: Considerations on the complexity of crime and the physical environment.&nbsp;<em>Journal of Environmental Psychology, 13</em>(1), 3–28.&nbsp;<a href=\"https://doi.org/10.1016/S0272-4944(05)80212-9\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.1016/S0272-4944(05)80212-9</a></li><li>Brantingham, P. &amp; Brantingham, P. (1995). Criminality of Place: Crime Generators and Crime Attractors.&nbsp;<em>European Journal on Criminal Policy and Research, 13</em>(3), 5-26.&nbsp;<a href=\"https://doi.org/10.1007/BF02242925\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.1007/BF02242925</a></li><li>Brantingham, P., Brantingham, P. &amp; Andresen, M. A. (2016).&nbsp;The geometry of crime and crime pattern theory. I Wortley, R. &amp; Townsley, M. (red.)&nbsp;<em>Environmental Criminology and Crime Analysis</em>. Andra upplagan. Routledge.</li></ul><p><br></p>","author_name":"Högskolan i Borås"}