Hur håller man fast vid glädjen när livet skaver, tempot är högt och relationer inte alltid klingar rent? Kanske känns det igen: man vill tro, hoppas och gå vidare – men ibland låter livet mer som en ostämd gitarr än som en välspelad lovsång.
I veckans predikan tar Rubén oss med in i Filipperbrevet 2 och rör sig varsamt bland frågor om glädje, sinnelag, enhet, tjänande och vad det egentligen betyder att följa Jesus mitt i vardagens motstånd. Här ryms både brev, förälskelse, inställningar, syskon som inte kommer överens och den där obekväma men viktiga frågan om hur tron faktiskt märks i livet. Bland bibelorden som vävs in hör vi också den stilla men starka hälsningen: ”Med evig kärlek har jag älskat dig. Därför låter jag min nåd förbliva över dig.”
","author_name":"Pingstkyrkan Mölndal"}