{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/66f15839d61650978f14e889/68dcf53d7be17a7f0159911c?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Spritspionerna spanar","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/66f15839d61650978f14e889/1759309175061-8fb939ff-b8eb-49e2-b8ee-b5347cd623e8.jpeg?height=200","description":"<p>Gustav Rosén, chefredaktör på Västerbottenskuriren i Umeå använde tidningen i sin kamp mot alkoholen. Han och andra nykterhetsivrare arbetade för en torrläggning av hela Umeå, Bland annat skickade tidningen ut egna spritdetektiver.</p><p>Så dök till exempel Karl-Thure Ekman, till vardags annonssäljare på VK, en kväll 1924 upp vid smörgåsbordet i Stadshotellet i Lycksele. Där mötte han en handelsresande Holmström som kunde bjuda på smakprov ur sin flaska, trots att hotellet hade alkoholförbud,</p><p>I Västerbotten var de partier som drivit förbudslinjen – de frisinnade/frikyrkliga Nykterhets- och sparsamhetsvännerna, Socialdemokraterna och Vänstersocialisterna –</p><p>mycket starka. I Umeå stadsfullmäktige hade de efter kommunalvalet 1922 egen majoritet, med hjälp av ordförandens utslagsröst. Ordförande var VK:s chefredaktör Gustav Rosén.</p><p><br></p><p>Intervju med Lennart Johansson, docent i historia, om hur det kom sig att det blev så stora geografiska skillnader i Sverige vad gäller alkoholpolitik efter förbudsomröstningen 1922.</p><p><br></p><p>Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson</p><p><br></p><p>Ljud och musik: Aron Stefansson</p>","author_name":"Agneta Stefansson och Karin Alfredsson"}