I takt med att kreditmarknaden har expanderat har hushållens skuldsättning ökat. Medan lån och krediter är en hanterbar del av vardagsekonomin för de flesta, har skuldproblemen fördjupats för en mindre grupp som lever med långvariga och svårhanterliga skulder.
I det här avsnittet samtalar vi med Julia Callegari, lektor i socialt arbete vid Mälardalens universitet, om överskuldsättning som socialt problem. Vad skiljer överskuldsättning från ”vanlig” skuldsättning, och hur har utvecklingen sett ut över tid? Vilken roll spelar Kronofogden, och hur avgörs vem som beviljas skuldsanering och vem som inte gör det?
Vi diskuterar också trygghetssystemens betydelse och frågan om skuldproblem i praktiken har blivit ett sätt att hantera sociala risker. Varför behandlas överskuldsättning främst som ett privatekonomiskt och finanspolitiskt problem, och mer sällan som en socialpolitisk fråga?
Länkar för fördjupning
I avsnittet pratar vi om Julias avhandling om det svenska skuldsaneringssystemet där hon bland annat analyserar skuldsaneringsbrev till Kronofogden. Vi nämner också den kommunala budget- och skuldrådgivningen, Kronofogdens statistik och Julias nyligen påbörjade forskningsprojekt Välfärd på kredit? Om kvinnor och mäns användning och rättfärdigande av konsumtionskrediter och privata lån vid knapp ekonomi.