Vi har fått lära oss att daggmasken är bra för marken och jorden. Den luckrar upp, blandar om och skapar näring. Den är odlarens bästa vän. Men dyker den upp i skogen kan den bli en ostoppbar skadegörare, visar forskning.
I USA och Kanada har man redan omvärderat synen på daggmasken. Här varnar man för den och ser den som invasiv. I nationalparker är det förbjudet att ta med den in när du tex ska fiska. Även i Sverige finns tecken på att daggmasken kan förändra skogar i grunden.
– Om jag ser en daggmask i skogen blir jag nervös säger Adrian Wackett, markforskare från Minnesota.
Daggmasken äter upp det skyddande lövlagret och tar död på skotten och undervegetationen. Den hjälper till att sprida invasiva växter, driver på torka och förändrar ekosystem i grunden.
I det här avsnittet av Skogen och Människan träffar Daniel Stjärna ”maskpojken” från Minnesota som varnar oss; Stoppa masken om ni vill skydda naturen!
Följ med till en granskog och jaga ”badass-maskar” med hjälp av svidande senapsblandning. Vad gör egentligen maskarna där nere? Jonatan Klaminder, professor i skoglig marklära vid SLU tar upp maskens dolda liv till ytan och låter oss höra det unika ljudet av en daggmask som gräver sig fram i jorden.
Medverkande:
Jonatan Klaminder, professor i skoglig marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Adrian Wackett, doktorand i geovetenskap vid Stanford Doerr School of Sustainability, USA.
Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör vid SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt.
","author_name":"Sveriges lantbruksuniversitet"}