Ibland bär vi mer än vi behöver. kanske tänker vi att vi belastar andra, tänker fel, är fel eller att ingen ska orka lyssna.
Ibland känner vi kanske skuld och skam att vi fortsätter känna den förlamande tyngden eller fastnar i ältande eller analyserande.
kanske har vi satt etikett på oss själva att vi är inte dem som gråter eller visar känslor.
Det är ok att ändra sig när livet brister. Detta avsnittet handlar om vikten av att vi lyfter på locket och vågar släppa ut orden, vågar dela.
Det kan vara avgörande det kan vara för både fysisk och psykisk hälsa att se det mänskliga i att livet dessvärre kommer emellan av olika orsaker
och hur samtal kan ge oss perspektiv och någon form av nytt sammanhang som i längden kan börja låta små ljusglimtar av hopp sippra in i mörkret och
tystnaden. Tystnad kan göra att vi fastnar i isolering utan tro på förändring. Då kan naturlig sorg utvecklas till något mer svårhanterligt och långvarigt.
I speglandet av tankar och känslor kan hopp tändas på nytt, inte hoppet om att det ska vara som innan och bli som förr utan att livet trots förändring och
förlust kan få en mening igen.
Välkommen att lyssna!
","author_name":"Catharina Karlsson"}