{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/6569e3b80c4b410012daefc8/68f10ee0c7f907f368d36264?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Vandra med Henrik - Örnsköldsvik","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/6569e3b80c4b410012daefc8/1760628426805-08483376-c12d-4b01-aa2a-b81b3428074e.jpeg?height=200","description":"<p>Vandra — idag tar vi ett litet eftertänksamt kliv genom Örnsköldsvik.</p><p><br></p><p>Jag börjar uppe vid ett slags lekfullt bostadsbygge — flerfärgat som en leksak – som klättrat sig ovanpå den gamla tingsrätten. </p><p><br></p><p>Från denna punkt vandrar jag ner mot hamnen — stadens lutande gator, metallregnets doft, doften av avfärd — och landar vid kajen där kranar och räls ramar in vattnet. Här är en plats av ankomst och avresa, där solen skär rakt i ansiktet och kastar skuggor på ens funderingar. Jag reflekterar över Modo (hockeyn som stadens religiösa hjärta), om identitet, stadens tyngd, och hur ord kan väga mer än man anar — särskilt när man säger ”Örnsköldsvik”.</p><p><br></p><p>Under promenaden funderar jag på att vi alla bär med oss flera versioner av en stad — en morgonversion, en kvällsversion, en nostalgisk version — och uppmanar dig, Vandra, att skriva upp dina versioner i Facebook-gruppen.</p><p><br></p><p>I slutet får du följa med mej upp på rummet!</p><p><br></p><p><strong>Lycklig Vandring!</strong></p><p><br></p><p>Mer om Henrik, klicka här: <a href=\"https://linktr.ee/Henrikstahl\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">https://linktr.ee/Henrikstahl</a></p><p><br></p><p>Mer om Örnsköldsvik, klicka här: <a href=\"https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik</a>&nbsp;</p>","author_name":"Henrik Ståhl"}