Jag har varit här hundrafemtio gånger, Vandra. Men aldrig riktigt varit här. Idag vandrar jag över Mars, fast i Dalarna. Det röda dammet, slaggstenarna, den där märkliga doften av kopparvitriol och historia som jäser i gräset. Jag försöker hitta något känslomässigt i detta världsarv – och kanske, bara kanske, klämtar det till där borta vid pumpen.
Vi talar om Bocken Kåre, om Stora Stöten (1,6 kilometer i omkrets – lägg den på tungan), om gruvdrängen Fet-Mats som togs upp ur berget lika färsk som ett lunchpaket efter 40 år i vitrioldränkt evighet. Jag får svindel på utsiktsplatån och känner hur barndomens skolresor blandas med vuxenvandrarens vemod.
Och just som jag tror att jag är ensam i mina tankar dyker ett “Hej, är det inte du?” upp ur gruvdammet. Det är alltid någon som har sett. Sett vad?
Lyssna, Vandra. Det klämtar. Inuti.
Lycklig Vandring!
Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl
Mer om Falu Gruva, klicka här: https://www.falugruva.se
Mer om världsarvet Falun, klicka här: https://whc.unesco.org/en/list/1027
","author_name":"Henrik Ståhl"}