{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/64ec7b2c920b37001160365f/658b346ae0430d0016b01351?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Leif Lewin professor emeritus i statskunskap vid Uppsala universitet","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/64ec7b2c920b37001160365f/1703622938130-4ed3582a347d1db8a0e229972c2aa83e.jpeg?height=200","description":"<h2>Samtal med Leif Lewin. Om den svenska demokratin, hur den utvecklats och kommit att fungera i praktiken med de senaste årens olika utomparlamentariska partiöverenskommelser.&nbsp;&nbsp;Decemberöverenskommelsen 2014 – 2022 (upplöstes 2015). Januariavtalet 2019 – 2021. Tidöavtalet 2022.</h2><h2><br></h2><h2>Vägen från 1809 års regeringsform till parlamentarism och partimakt i 1974 års regeringsform. Genom avskaffande av först ståndsriksdag 1866 till två kammarriksdag, och införandet av enkammarriksdag 1971. Via majoritetsval på 1800-talet och sedan proportionella val från 1909. För och nackdelar med majoritetsdemokrati (enpartiregering – tillgodose behoven hos en majoritet av väljarna) och samarbetsdemokrati (koalitionsregering – tillgodose behoven hos så många väljare som möjligt). Maktdelning och rättsstat.&nbsp;Riksdagens fyraprocentsspärr som hindrar små partier att komma in i riksdagen. </h2><h2><br></h2><h2>Leif Lewin är skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet.&nbsp;&nbsp;Leif Lewin har skrivit många artiklar och böcker, några av de senaste är Konsten att bilda regering när ingen har majoritet (2020) och Ödesåret 1809; Hur Sveriges historia kunde ha blivit annorlunda (2022).</h2>","author_name":"Karl-Johan Cavallin"}