Slaget vid Hastings hösten 1066 var Vilhelm Erövrarens fjärde försök att gripa makten i England, och den tredje sjöburna invasionen, under ett och samma år. Samtliga inblandade i maktkampen kände varandra och ansträngde sig till det yttersta för att segra.
Det var engelsmännens största och mest heroiska nederlag genom tiderna – örikets motsvarighet till svenskarnas Poltava och det amerikanska kavalleriets Little Bighorn – och eftersom engelska numera är världsspråk och det engelska kulturarvet har globaliserats har vi alla tagit Hastingsdrabbningen till våra hjärtan.
Be vem som helst ange ett historiskt årtal som fastnat i minnet, och chansen är stor att hon eller han säger 1066. Årtalet är mer än ett årtal – det är ett begrepp, en siffermässig sinnebild av förflutenhetens krigiska uppgörelser. Även den som inte vet någonting om medeltiden har i regel hört talas om slaget vid Hastings.
Det finns många skäl till att slaget vid Hastings har etsat sig fast i medvetandet. Först och främst har det skildrats i broderad serieform på Bayeuxtapeten, vilket i sig nog är tillräckligt för att väcka intresse. Därtill var händelseförloppet oerhört dramatiskt, som hämtat ur en film eller tv-serie.
I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om slaget vid Hastings, medeltidens mest ryktbara fältslag, tillika en av de drabbningar som fick störst betydelse för epoken.
Bild: Bayeuxtapeten Scen 52, Slaget vid Hastings. Fotograferat av University of Caen Normandie, Public Domain, Wiki Media
Klippare: Aron Schuurman
Producent: Urban Lindstedt
","author_name":"Historiska Media | Acast"}