{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/64020d42df946300111fcc8c/698b4eed5e0cb52f15a82b10?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Fascismen – ideologin bakom skällsordet","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/64020d42df946300111fcc8c/1770737140954-c720c3ac-e1d4-4851-bea6-1d9b10e9c3ad.jpeg?height=200","description":"<p>Fascismen är en av 1900-talets mest destruktiva och inflytelserika ideologier. Ursprungligen formulerad av Benito Mussolini i Italien efter första världskriget, kom fascismen att inspirera en rad totalitära rörelser världen över. Trots att begreppet i dag främst används som skällsord – <em>fascistsvin</em>, <em>språkfascist</em>, <em>miljöfascist</em> – finns det en verklig ideologisk kärna att analysera.</p><p><br></p><p>Vad finner vi om vi skalar bort retoriken och undersöker den fascism som tog makten i Italien på 1920-talet – och som i viss mån överlevde även efter Mussolinis fall?</p><p><br></p><p>Framför allt handlar det om en extremt nationalistisk ideologi, djupt rotad i socialdarwinismens idéer om kamp och överlevnad. Fascismen hyllade staten på individens bekostnad, och såg nationen som en levande organism i ständig kamp mot andra. Medborgarna skulle fullständigt underordna sig statens intressen och enas i syfte att uppnå en nationell pånyttfödelse. Interna konflikter, som klasskampen, skulle biläggas. Demokratin betraktades som ett uttryck för svaghet – i stället krävdes ett starkt ledarskap i form av en diktator som kunde föra nationen mot storhet, även om vägen dit gick via krig.</p><p><br></p><p>Just detta blev fascismens fall. Hade Mussolini avstått från militära äventyr är det mycket möjligt att hans diktatur kunnat bestå långt efter andra världskriget.</p><p><br></p><p>I detta avsnitt av podden <em>Harrisons dramatiska historia</em> samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fascismen – dess idéhistoria, begreppets utveckling och den ideologiska struktur som döljer sig bakom ett av vår tids mest laddade ord.</p><p><br></p><p>Bildtext: <strong>Benito Mussolini med tre av de fyra fascistiska quadrumvirerna under mötet i Neapel den 24 oktober 1922.</strong> Från vänster: okänd person, Emilio De Bono, Benito Mussolini, Italo Balbo och Cesare Maria De Vecchi. Fotot togs vid det fascistiska kongressmötet i Neapel, som fungerade som en generalrepetition inför marschen mot Rom några dagar senare. Marschen mot Rom var ett avgörande steg i Mussolinis maktövertagande i Italien och inledde den fascistiska diktaturen. <em>Okänd fotograf</em>, Wikipedia, <em>Public Domain</em>. Källa: <em>Wikipedia</em></p><p><br></p><p><a href=\"https://www.emstudio.se\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen</p>","author_name":"Historiska Media | Acast"}