{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/64020d42df946300111fcc8c/6978ed2315dde02bc665844f?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Djävulen – från gnällig åklagare till skräckfilmsikon","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/64020d42df946300111fcc8c/1769529567399-3528dfc3-f796-4752-8976-6dcbb86dffed.jpeg?height=200","description":"<p>Få gestalter i västerländsk kultur är lika mytomspunna och suggestiva som Djävulen. Han är känd under många namn – Satan, Lucifer, Fan, Hin håle, Den Onde – och har avbildats på de mest skiftande sätt: som spelman med bockfot, som hornförsett monster, som elegant förförare.</p><p><br></p><p>Men varifrån kommer egentligen tron på Djävulen? Och hur har föreställningen om honom förändrats genom tiderna?</p><p><br></p><p>Att han går under så många namn säger något väsentligt: Djävulen är en sammansmältning av flera olika gestalter och personifierade idéer, som med tiden fogats samman till den figur vi idag associerar med ondska och frestelse.</p><p><br></p><p>I <strong>Jobs bok</strong> i Gamla testamentet framträder Satan som en slags gnällig åklagare i Guds tjänst, tydligt underställd Skaparen. I europeiska folksagor är han en ondskefull men ofta komisk trickster som man kan lura – om man bara är tillräckligt smart, vilket sagohjältarna i regel är. Under medeltiden växte han i betydelse inom den kristna teologin och utvecklades till en mäktig motståndare till himlen, omgiven av ett hov av demoner.</p><p><br></p><p>Under 1800- och 1900-talen har Djävulen i hög grad relativiserats och förringats. Han har blivit en kulturfigur som dyker upp i litteratur, populärkultur och skräckfilmer – en symbol snarare än ett väsen. I Sverige lever han kvar i våra svordomar och vardagliga uttryck.</p><p><br></p><p>I detta avsnitt av <em>Harrisons dramatiska historia</em> samtalar <strong>Dick Harrison</strong>, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren <strong>Katarina Harrison Lindbergh</strong> om Djävulen – hans ursprung, hans många gestalter och hur vi ser på honom idag.</p><p><br></p><p>Bild: <strong>Djävulen och helvetet, målning från Södra Råda gamla kyrka (1494). </strong>Motivet skildrar helvetet och djävulen enligt senmedeltida föreställningar, med starka moraliska och pedagogiska drag. Sådana scener användes ofta för att varna för syndens följder och förstärka kyrkans undervisning.</p><p><br></p><p>Detalj ur kyrkomålning från 1494 i Södra Råda gamla kyrka, Sverige, avbildad före branden som förstörde kyrkan. Foto: Sven Rosborn – <em>Eget arbete</em>, licens: <em>CC BY 3.0</em>.</p><p><br></p><p><a href=\"https://www.emstudio.se\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen</p>","author_name":"Historiska Media | Acast"}