Av alla svenska kungar har Karl IX, Gustav Vasas yngste son, det mest svårutplånliga ryktet som särdeles hårdhänt och tyrannisk mot såväl undersåtar som fiender. Han skildras i regel som en psykopatisk diktator vars lynne och ambitioner ledde in nationen på vägar som i sinom tid skulle visa sig allt annat än välbetänkta. Karl grep lagvidrigt makten genom kupp och inbördeskrig mot brorsonen Sigismund, och när han dog låg Sverige i krig mot alla grannar – konflikter som vi till råga på allt höll på att förlora.
Karl IX var en komplicerad person, med både positiva och negativa drag. Under största delen av sitt vuxna liv var han inte kung utan hertig i Mellansverige, med Nyköping och Strängnäs som främsta maktbaser. Tack vare dokumentation vet vi påfallande mycket om hans hertiggärning: han var ”företagarfursten” som grundade städer och gynnade näringslivet, den föredömlige familjemannen som älskade sina hustrur och ömmade om barnen, den djupt troende protestanten som motsatte sig Johan III:s alltmer katolska politik. Men Karl var också maktlysten. När han på 1590-talet plötsligt såg vägen till den svenska tronen öppna sig skydde han inga medel för att röja samtliga motståndare ur vägen, även om detta inbegrep grövsta möjliga justitiemord, som i fallet med Linköpings blodbad.
I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl IX, Gustav II Adolfs far och en av de farligaste kungar Sverige haft.
Bild: Samtida porträtt av Karl IX av okänd konstnär, Nationalmuseum, Wikipedia, Public Domain.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Producent: Urban Lindstedt
","author_name":"Historiska Media | Acast"}