{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/64020d42df946300111fcc8c/64f9d9cf9986fb0010e425b6?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Kung Artur – monarken som aldrig fanns","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/64020d42df946300111fcc8c/1694593719338-b4c30e01b9ef544e675e32aa326653a9.jpeg?height=200","description":"<p>Kung Artur av Britannien,&nbsp;monarken med de tappra riddarna kring runda bordet, framstår för många som medeltidens portalfigur. Blott namnen på medlemmarna i kretsen är nog för att få oss att minnas barndomens sagor och associera till djärva stordåd, Camelots krenelerade murar, tinnar, torn och magi – Lancelot, Gawain, Tristan, Mordred, Merlin, Guinevere, Morgaine le Fay. För att inte tala om svärdet Excalibur och den heliga Graal.</p><p><br></p><p>Men hur mycket är sant? Har kung Artur funnits? I så fall: när levde han, och hur tedde sig den värld som var hans? Varför är det så ont om hänvisningar till kungen i epokens egen litteratur? Vad vet vi egentligen, om vi utgår från arkeologin och från bevarade texter, om det land som idag heter England, när landet drabbades av invasioner och krig i svallvågorna av romarrikets fall och folkvandringstiden?</p><p><br></p><p>I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om kung Artur och den berättarkultur som förknippas med hans namn.</p><p><br></p><p>Till saken hör att vissa av de mest färgstarka historierna om kung Artur och riddarna kring runda bordet skrevs påfallande sent, på 1100- och 1200-talen, och berättar mycket mer om den erans adliga och aristokratiska smak och värderingar än om hur folk tyckte och tänkte under tidig medeltid. Historien om hur Graal introducerades i europeisk litteratur och på kort tid blev Europas mest legendomspunna – men kyrkligt sett icke-auktoriserade – heliga föremål är både fascinerande och avslöjande. Detsamma gäller historien om hur munkarna i Glastonbury slog knut på sig själva för att hölja det egna klostret i arturiansk mystik, något som ännu ger eko i populärkulturen.</p><p><br></p><p>Bild: Gobeläng som visar Artur som en av de nio värdiga, bär en vapensköld som ofta tillskrivs honom ca. 1385.&nbsp;&nbsp;Okänd upphovsman - International Studio Volume 76, via&nbsp;<a href=\"http://www.bestoflegends.org/kingarthur/\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">http://www.bestoflegends.org/kingarthur/</a>&nbsp;Wikipedia, Public Domain.</p><p><br></p><p>Klippare: Aron Schuurman</p><p><br></p><p>Producent: Urban Lindstedt</p>","author_name":"Historiska Media | Acast"}