Historierna om Minotauros och labyrinten, om Herakles tolv stordåd, om Kirke och Medea har vi hört när vi var unga och de har satt outplånliga spår i vårt medvetande. Den grekiska mytologin har inspirerat folk i tre millennier, om inte mer, och en hel del ingår fortfarande i allmänbildningen. Det görs Disneyfilmer om dem, det skrivs nya romaner om dem och de står sig fortfarande starka i barnboksfloran.
Men hur uppstod myterna? Går de tillbaka på verkliga personer och verkliga händelser? Kan vi tolka Minotaurosberättelsen som en spegling av hur det minoiska Kretas härskare låg i konflikt med de helladiska städerna i södra Grekland? Var Herakles en verklig person eller en sagofigur från sten- eller bronsålder? Har Atlantis existerat, eller är Platons redogörelse för den sjunkna kontinenten endast att betrakta som en moraliserande skröna? Har kung Midas och kung Krösus – de två rikaste monarkerna i de antika grekernas minnesbank – överhuvudtaget existerat? Och hur skall vi förklara den märkliga europeiska fauna som vi möter i myterna? Fanns det verkligen lejon och elefanter i Medelhavsvärlden under antiken?
I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om grekiska myter och sagor.
Bild: Theseus och Minotauros. Sida A från en attisk amfora med svart figur, ca. 540 f.Kr. Wikipedia, Public Domain.
Klippare: Aron Schuurman
Producent: Urban Lindstedt
","author_name":"Historiska Media | Acast"}