{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/631b06536bf4ff0014820b62/63867b4fa81a8e001045c3a1?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"6. Klimatforskarna: \"Havet stiger och cirkulationen förändras\"","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/631b06536bf4ff0014820b62/1682687497581-cb66accc32a919f0808d0ebaa0ae7087.jpeg?height=200","description":"<p>Havet fungerar som en buffert för människans uppvärmning av planeten då det absorberar värme och tar upp koldioxid. Havet är dock i konstant förändring och vi kan se trender i de stora havsströmmarna som Golfströmmen och den Antarktiska cirkumpolarströmmen. I dagens avsnitt pratar vi om de trenderna. Vi ställer också frågor som: Varför höjs havet olika mycket på olika platser? Vilka delar av världen påverkas mest av havsnivåhöjningarna? Sen bjuder vi på några ”aha”-upplevelser när forskarna berättar om hur havsytan inte är platt, om hur Sverige påverkas starkare av avsmältningen av inlandsisen i Antarktis än på Grönland, och om hur Antarktis har så mycket inlandsis att det teoretiskt sett skulle kunna höja havsnivån med 58 meter (!). Gäster i avsnittet är oceanograferna och klimatforskarna Magnus Hieronymus och Ralf Döscher.&nbsp;</p><p><br></p><p>Förklaringar av begrepp som används i avsnittet:</p><p><strong>Geoid</strong> = en fysikalisk yta som sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå och dess tänkta förlängning under kontinenterna.</p><p><strong>Termohalin cirkulation</strong> = det är densitetskillnader i havet till följd av temperatur (termo) och salt (halin) dom driver de djupa havsströmmarna</p><p><strong>Sterodynamiska förändringar</strong> = vattenståndsförändringar som beror av förändringar i havets salthalt, temperatur och cirkulation</p><p><br></p><p>Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:</p><ul><li><a href=\"https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/vattenstand-och-klimat/inlandsisar-och-havsnivahojning-1.172449 \" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Inlandsisar och havsnivåhöjning</a></li><li><a href=\"https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/vattenstand-och-klimat/framtida-vattenstand-langs-sveriges-kust-1.133483 \" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Havsnivåhöjning i Sverige</a></li><li><a href=\"https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/vattenstand-och-klimat/havsvattenstand-i-ett-framtida-klimat-1.25563\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Global havsnivåhöjning</a></li><li><a href=\"https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/vattenstand-och-klimat/landhojning-och-havsvatttenstand-1.3437\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Landhöjning och vattenstånd</a></li></ul><p><br></p><p>SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. <a href=\"https://www.smhi.se/podd\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">SMHI-podden på smhi.se</a> | E-post till redaktionen:&nbsp;<a href=\"mailto:smhi-podden@smhi.se\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\"><u>smhi-podden@smhi.se</u></a></p><p><br></p><p>Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. <a href=\"https://response.questback.com/isa/qbv.dll/bylink?p=kSZUyhLs8SzpCRdn492LqYqaIMhdnsHv35V9ctca9PVqnxE_-xYVQq6G1wLt2Ocg0\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Gå till enkäten...</a></p>","author_name":"Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut"}