{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/6319e8e797ab4100128425ae/633ae3be6400e800117e20ee?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Mobilitetstjänster","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/6319e8e797ab4100128425ae/1664803212997-679c611db2cb5c29e690718fe8d4647a.jpeg?height=200","description":"<p>Får man verkligen använda skattepengar för att möjliggöra samåkning? Det korta svaret är att ja, det får man. Men man måste inte.</p><p><br></p><p>Vi pratar om skillnaden mellan mobilitetstjänster såsom samåkning, kollektivtrafik och taxi. De begreppen relaterar vi sedan till vad EU menar med en relevant marknad. Vi diskuterar också hur man kan använda sig av marknadsbegreppet för att se vilket handlingsutrymme en kommun eller privat aktör har om de vill främja nya sätt att resa tillsammans. Vår slutsats är att man får använda skattepengar för andra sorters mobilitet än kollektivtrafik. Om man väljer att göra det så ska man se till att inte hämma eller snedvrida marknaden. Som privat aktör ska man inte vara orolig för att det offentliga tar initiativ eftersom det kan öppna upp nya affärsmöjligheter. Och på sikt kan det vara så att det offentliga inte behöver engagera sig eftersom privata aktörer hittat ett erbjudande som står på egna ben. Avsnittet baseras på projektet Policylabb Systemomställning Kollektivtrafik som finansierades av VINNOVA.</p>","author_name":"Håkan Burden and Susanne Stenberg"}