Podd Mogna- söndag, gott folk! Äntligen!
I en tid av ökad polarisering står han ut som en röst som förenar fakta, eftertanke och medmänsklighet, lyder en formulering kring Göran Rosenbergs person och gärning.
⁃Att vara efterklok är inte min genre, säger Göran Rosenberg, författare, journalist och debattör. Han menar vidare att han är och har varit krävande i första hand mot sig själv, men även mot andra, vilket har gjort honom, enligt honom själv, till en mindre bra chef.
Han betecknar sig själv som inomdriven, en lust och förundran att vilja ta reda på saker som nyfikenheten egentligen inte täcker in.
⁃Svårt att ertappa mig med billiga trix i argumentationen. Jag måste vara övertygad själv.
När vi samtalar om världens utveckling menar Rosenberg att det är en helt avgörande tid vi lever i nu och han är djupt oroad över utvecklingen.
Vi pratar om vikten att finna livsmening.
Det är viktigt att finna mening i livet, om det så är att skriva fyra rader att på ett papper eller hälsa på en vän, menar Göran.
⁃Lidandet är en del av den mänskliga existensen, säger han, men ser ingen egentlig mening med lidandet i sig.
Med boken ”Ett litet uppehåll på vägen från Auschwitz” kände Göran att det var en del av hans mening med livet.
⁃Nu kan jag dö i frid för jag har skrivit den här boken, säger han. Men sedan tillkommer nya meningar, nya utmaningar.
När samtalet vindlar in i om det eventuell finns en högre mening, någonting annat än det rent materiella, svarar Göran direkt men med en viss eftertänksamhet.
⁃Det finns så mycket att fundera över, att förundras över i den mänskliga tillvaron, att säga att det inte finns något mer utöver det materiella…det kan jag inte gå med på.
I församtalet resonerar Ulrika och Reuben kring slemhinnor och rädsla inför döden.
Våren är här! In och lyssna på samtalet som är en del av motståndet mot den trivialiserande dumheten!
","author_name":"Ulrika Sedell och Reuben Sallmander"}