{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/62dbd9dddfa4450013f2a344/6aead8359cb48f65ea47ffc3?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"417: David Thurfjell - Hitta meningen- bli anspråkstagen","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/62dbd9dddfa4450013f2a344/1793775647866-dac02eb0-23e5-4690-af83-eefc6b2b9dca.jpeg?height=200","description":"<p><strong>Du har en plats här – om att bli tagen i anspråk</strong></p><p><em>I Antonovskys KASAM är meningsfullhet den motiverande kraften, det som gör att vi orkar engagera oss i livets utmaningar. Det betyder inte att det vi gör är lustfyllt eller enkelt, bara att det känns värt vår energi. Ändå ökar andelen svenskar som upplever meningslöshet, mest bland unga.</em></p><p>I en tid när vi uppmanas att satsa på oss själva och vända blicken inåt föreslår religionsvetaren David Thurfjell något annat: meningen finns kanske utanför oss själva, i något eller någon som tar oss i anspråk. Det är temat i hans bok <em>Anspråkstagen</em> och i det här avsnittet av podden.</p><p><br></p><p><strong>Skogen som plats där man får vara en del</strong></p><p>Samtalet börjar i skogen. David har gått ut i skogen hela livet och har intervjuat hundratals människor om vad naturen ger dem. Många beskriver frihet, en chans att lämna samhällets krav för en stund, och en kontakt med barndomsjaget som lekte innan vi lade oss till med roller och manér.</p><p>Det som återkommer mest är känslan av att ha en plats. Man behöver inte vara viktig eller göra något särskilt, men man hör hemma i ett större sammanhang, som ett litet barn mitt i en familj: här är min plats, och om jag togs bort skulle något saknas. Det är vad David kallar att bli tagen i anspråk, och det är hans sätt att beskriva meningen som Antonovsky och Viktor Frankl skrev om.</p><p><br></p><p><strong>När banden klipps</strong></p><p>Varför upplever då så många unga meningslöshet? David ger två förklaringar. Den kortsiktiga är mobilen. Vi är ständigt uppkopplade, gör tusentals medieval om dagen och matas med hot, eftersom vi är byggda för att uppmärksamma fara. Det kallas <em>mean world syndrome</em>, en bild av världen som ondare än den är. Med sömnbrist och jämförelsekultur blir resultatet psykisk ohälsa där meningslösheten ofta ingår.</p><p>Den långsiktiga förklaringen är att moderniteten klippt av de band som tidigare tog oss i anspråk. För 150 år sedan levde de flesta nära landskapet. Maten växte utanför fönstret, ljuset kom från solen och elden och tiden följde årstiderna. Järnvägar, elektricitet, global handel och klocktid har gjort oss oberoende av platsen, vilket är bekvämt men gör att vi sällan märker hur det vi gör hänger ihop med att livet fungerar.</p><p><br></p><p><strong>Reflektionsfrågor för dig som individ</strong></p><ul><li>Var i ditt liv och ditt arbete känner du dig tagen i anspråk, så att något skulle saknas om du inte fanns där? Och finns det fler än en sådan plats?</li><li>Gå igenom nästa veckas kalender: vad av det du ska göra vill du bara få gjort, och vad vill du faktiskt vara i? Vad skulle du kunna frigöra tid för?</li><li>Vem i din närhet skulle du kunna säga att din plats stod tom till, eller att du saknades? Vad stoppar dig från att säga det den här veckan?</li></ul><p><br></p><p><strong>Reflektionsfrågor för er som team eller organisation</strong></p><ul><li>Vilka i er grupp kan idag känna sig utbytbara, och hur skulle ni kunna visa vad var och en unikt bidrar med?</li><li>Vilka uppgifter i er verksamhet är er “midsommarstång”, alltså det som egentligen skapar gemenskap, och vad händer med dem om ni effektiviserar eller automatiserar bort dem?</li><li>Hur får nya, unga eller utanförstående kollegor ett uppdrag som behövs på riktigt, inte bara en uppgift som någon hittat på åt dem?</li></ul>","author_name":"Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier"}