I det hÀr avsnittet börjar samtalet med nÄgot helt annat Àn hÀstar. Vi pratar om trÀning, löpning, cykling, förberedelser inför HÀstvÀlfÀrdsloppet och den dÀr mÀrkliga kÀnslan nÀr kroppen plötsligt vill fortsÀtta trots att trÀningspasset egentligen Àr slut. Men ganska snabbt blir det tydligt att det inte handlar om fysisk trÀning. Det handlar om mental trÀning.
För oavsett om vi springer flera mil om dagen eller arbetar med en ung hÀst pÄ ridbanan Àr den verkliga utmaningen ofta densamma: vÄr förmÄga att hantera vÄra egna kÀnslor.
Det Àr hÀr begreppet emotionell neutralitet blir avsnittets röda trÄd.
Vi mĂ€nniskor har en stark tendens att reagera kĂ€nslomĂ€ssigt pĂ„ det som hĂ€nder omkring oss. NĂ€r hĂ€sten blir spĂ€nd blir vi spĂ€nda. NĂ€r hĂ€sten blir frustrerad blir vi frustrerade. NĂ€r trĂ€ningen inte gĂ„r som planerat börjar vi analysera, vĂ€rdera och ibland till och med döma bĂ„de oss sjĂ€lva och hĂ€sten. Problemet Ă€r att varje sĂ„dan kĂ€nslomĂ€ssig reaktion ocksĂ„ förĂ€ndrar vĂ„rt kroppssprĂ„k, vĂ„r energi, vĂ„r tajming och vĂ„ra beslut. HĂ€sten reagerar dĂ„ inte bara pĂ„ situationen â den reagerar ocksĂ„ pĂ„ oss.
I avsnittet diskuterar vi dÀrför varför neutralitet inte handlar om att bli kÀnslokall eller likgiltig. TvÀrtom. Det handlar om att kunna uppleva sina kÀnslor utan att lÄta dem styra sitt beteende. För först nÀr vi kan förhÄlla oss lugnt till det som hÀnder blir vi ocksÄ kapabla att hjÀlpa hÀsten att göra detsamma.
UtifrÄn konkreta exempel frÄn de senaste road tripsen pratar vi om möten med unghÀstar och hÀstÀgare dÀr samma princip Äterkommer gÄng pÄ gÄng. MÄnga problem uppstÄr inte dÀrför att hÀsten saknar förmÄga att lÀra sig, utan dÀrför att mÀnniskan omedvetet förstÀrker situationen genom sin egen osÀkerhet, frustration eller otÄlighet. NÀr mÀnniskan blir mer neutral förÀndras ofta hela samspelet, trots att sjÀlva trÀningsmetoden Àr densamma.
Vi kommer ocksÄ in pÄ hÀstvÀlfÀrd ur ett bredare perspektiv. Under besöken hos olika hÀstÀgare blir det tydligt att god hÀstvÀlfÀrd inte enbart handlar om foder, hagar eller trÀningsupplÀgg. Den handlar lika mycket om vilken kÀnslomÀssig miljö hÀsten lever i. En hÀst som möts av tydlighet, lugn och konsekvens fÄr helt andra förutsÀttningar att utvecklas Àn en hÀst som stÀndigt möter mÀnniskors stress, oro eller behov av snabba resultat.
En sÀrskilt intressant del av samtalet handlar om hur vi mÀnniskor ofta identifierar oss med vÄra kÀnslor. Vi sÀger att vi Àr stressade, frustrerade eller besvikna, nÀr det egentligen vore mer korrekt att sÀga att vi upplever stress, frustration eller besvikelse. Skillnaden kan verka liten, men den förÀndrar vÄrt sÀtt att tÀnka. För om kÀnslan Àr nÄgot vi upplever, snarare Àn nÄgot vi Àr, blir det ocksÄ möjligt att vÀlja hur vi vill agera trots den.
Avsnittet vÀver samman erfarenheter frÄn trÀning, hÀstpsykologi, personlig utveckling och vardagens möten med hÀstar och mÀnniskor. Resultatet blir ett samtal som visar att den största utvecklingen sÀllan börjar med en ny övning eller en ny metod. Den börjar nÀr vi blir medvetna om oss sjÀlva.
För kanske Àr det inte alltid hÀsten som behöver bli lugnare.
Kanske Àr det mÀnniskan som först behöver hitta tillbaka till sin egen neutralitet.
Och nÀr det sker förÀndras ofta kommunikationen lÄngt mer Àn vi först trodde var möjligt.
","author_name":"Mikkel Oster - Hearts & Horses"}