{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/61fbea218cdd2200145946ca/6ae49b02309881b50b309973?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Mata Hari - med 50 000 liv på sitt samvete","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/61fbea218cdd2200145946ca/1793366622465-2407e0d8-e85c-4988-afa3-0109f847aeed.jpeg?height=200","description":"<p>Mata Hari är en av de mest legendariska spionerna genom tiderna. Huvuddragen i hennes liv är välkända. Hon är dansösen, partylejonet och megastjärnan från la Belle Époque, som i slutet av första världskriget avrättades av fransmännen, dömd till döden för spioneri – och för att ha ungefär 50 000 franska soldaters liv på sitt samvete.</p><p><br></p><p>Samtidigt är Mata Hari svår att sätta fingret på, både vad gäller hennes spionkarriär och hennes mänskliga sida. Hennes liv var fyllt av svåra trauman och ständiga metamorfoser. Till exempel föddes hon i Holland som Margaretha Geertruida Zelle, trots att hon senare blev känd som en orientalisk tempeldansös. Artistnamnet ”Mata Hari” hade hon tagit från ett gammalt malaysiskt ord för solen, som dock bokstavligen betydde ”dagens öga”.</p><p><br></p><p>I dagens avsnitt av <em>En oväntad historia</em> gör historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson ett försök att bli klokare på den ständigt undflyende Mata Hari. Vem var hon egentligen, vad drev henne, och varför tog hon språnget från dansös till spion? Som spionmysterium utgör hon en närmast ogenomtränglig gåta, omgiven av skuggor, halvsanningar och oklarheter – och inte så lite gissningar och romantiska spekulationer.</p><p><br></p><p>Bild omslag: Mata Hari 1910 klädd i en huvudbonad med juveler, Okänd fotograf – skannad från en tidning, Wikipedia, Public Domain.</p><p><br></p><p>Lyssna också på <a href=\"https://historia.nu/en-ovantad-historia/zimmermanns-telegram-och-forsta-varldskrigets-kritiska-infrastruktur/\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Zimmermanns telegram och första världskrigets kritiska infrastruktur</a>.</p><p><br></p><p><strong>Litteraturtips</strong></p><p><br></p><p>Meilan Solly: <a href=\"https://www.smithsonianmag.com/smart-news/revisiting-myth-mata-hari-sultry-spy-government-scapegoat-180967013/\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">”Revisiting the Myth of Mata Hari: From Sultry Spy to Government Scapegoat”</a> <em>Smithsonian Magazine</em>, 2017.</p><p><br></p><p><a href=\"https://www.emstudio.se/\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen</p>","author_name":"Historiska Media | Acast"}