{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/61fbea218cdd2200145946ca/6ad5c3550c6b30397beec842?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Brevduvan - krigets glömda hjältar","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/61fbea218cdd2200145946ca/1792393985229-248e9d9f-8c0a-4c58-b799-83941494f049.jpeg?height=200","description":"<p>Brevduvan är en av våra äldsta följeslagare – och användandet av brevduvepost för kommunikation över långa avstånd är en urgammal företeelse. Vi kan se spår av detta i den bibliska berättelsen om Noas ark, där gubben Noa släpper ut en duva för att undersöka om syndafloden har dragit sig tillbaka. Duvan återvänder med en olivkvist i näbben, varpå Noa inser att jorden har blivit beboelig igen.</p><p><br></p><p>Det finns belägg för att brevduvor användes för fjärrkommunikation i både det forntida Egypten och Kina under Handynastin. Julius Caesar hade med sig brevduvor under fälttåget i Gallien och upprättade ett nätverk av strategiskt placerade duvslag för att hålla kontakt med sina olika arméenheter. Enligt den romerska naturhistorikern Plinius den äldre var brevduveuppfödning dessutom en hobby bland de rika. Eliten i Rom spenderade hundratals silvermynt på de starkaste exemplaren med de förnämaste stamtavlorna, för att inte tala om vad de betalade för de tornliknande duvslag som prydde taken på palats och villor.</p><p><br></p><p>Samtidigt är brevduveposten en märkvärdigt modern företeelse. Efter fransk-tyska kriget 1870–1871 – då brevduvorna bevisade sitt strategiska värde under belägringen av Paris – sköt duvslagen upp som svampar över hela Europa. Sverige fick sitt första militära brevduvepostväsen 1886 och under bägge världskrigen fungerade brevduvan som en integrerad del av de krigförande stormakternas kritiska infrastruktur.</p><p><br></p><p>I dagens avsnitt av <em>En oväntad historia</em> fördjupar sig historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson i brevduvans heroiska historia. De lyfter fram obesjungna hjältar som Mercury och den okuvliga Cher Ami, men riktar också blicken mot framtiden och undrar om brevduveposten står inför en comeback som analog reservplan i situationer där de digitala systemen fallerar.</p><p><br></p><p>Bild: En buss av B-typ från London, ombyggd till ett duvloft för användning i norra Frankrike och Belgien under första världskriget, Wikipedia, Public Domain.</p><p><br></p><p>Lyssna också på <a href=\"https://historia.nu/en-ovantad-historia/den-optiska-telegrafen-1700-talets-it-revolution/\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Den optiska telegrafen – 1700-talets IT-revolution</a>.</p>","author_name":"Historiska Media | Acast"}