{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/61fbea218cdd2200145946ca/684c28afb903c43b04d32c73?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"U137 – Sveriges kalla kriges hetaste ögonblick","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/61fbea218cdd2200145946ca/1749821402086-965f702e-9a00-4964-b1bf-7693d8e1ec53.jpeg?height=200","description":"<p>Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 (S‑363) på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona, djupt inne i ett militärt skyddsområde. Moskva skyllde på navigationsfel – en förklaring som avfärdades av svenska militären, som menade att intrånget var avsiktligt och följt en hemlig krigsfarled. När sovjetiska myndigheter ville bogsera ubåten med sin egen bärgningsstyrka sa Sverige nej – landet var redo att försvara gränsen, även med våld. Krisen förvärrades av misstankar om att ubåten bar kärnvapen. Händelsen dök upp i internationella medier och blev en symbol för Sveriges sårbarhet under kalla kriget.</p><p><br></p><p>Efter U 137 följde åratal av intensiva ubåtsjakter, som trots omfattande resurser aldrig resulterade i att man hann lokalisera någon annan ubåt. I det nya poddavsnittet av <em>En oväntad historia</em> analyserar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund denna dramatiska episod. De ställer frågor som: Hur nära var Sverige en väpnad konflikt? Vilka motiv hade Sovjet bakom ubåtsintrången? Och var alla ubåtar faktiskt sovjetiska?</p><p><br></p><p><strong>Bild:</strong> U 137/S‑363, grundstött vid Torhamnaskär i Gåsefjärden, Karlskrona, 27 oktober 1981. (Marinmuseum, CC BY 4.0)</p><p><br></p><p>Klippare: Emanuel Lehtonen.</p>","author_name":"Historiska Media | Acast"}