I det här avsnittet tar jag upp något som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen självledarskap och vad det har betytt för mig och hur jag ser på självledarskap. Det kanske inte är riktigt samma sak som det man hittar information om i böcker och på nätet. Som man säger: Same, same but different, eller som min mamma brukade säga; samma färg fast blå.
Jag har en stark övertygelse om att gott självledarskap grundas i en genuinitet och att man står för den man är och det man tycker, säger och gör. Oavsett om man är ensam i det eller inte. Och lika övertygad är jag om att man måste ha ett gott självledarskap för att kunna vara en bra ledare överhuvudtaget. Och en bra ledare är transparent och verkar för allas bästa, företagets bästa eller befolkningens bästa, beroende på vilka som har valt ledaren och gett denne makt och mandat att styra. För när vi utser någon att styra för andras räkning så har vi också lämnat över makten till den personen. I våra samhällssystem är det inbyggt som en självklarhet att vi behöver ledare på olika nivåer och något som jag erfarit gång på gång i mitt liv är att samma principer som finns på individnivå också finns på samhällsnivå och även på global nivå.
Jag är otroligt tacksam för de erfarenheter jag gjort i mitt liv och de lärdomar jag fått, tillsammans med allt som jag läst på Universitetet. I det här avsnittet berättar jag ur mitt personliga perspektiv hur jag har reflekterat och känt igen mönster på alla nivåer. Framförallt lyfter jag upp vad självledarskap betytt för mig de senaste fem åren när hela min värld förändrades nästan från en dag till en annan. Vad gör man när mattan rycks undan under ens fötter och man bara får sig själv att lita på? Vi gör alla olika, men som jag lyfter upp i avsnittet så har vi genom mänsklighetens hela historia utvecklats och lärt nytt genom att lyssna på varandra, ta till oss det som resonerar med oss och inspirerats genom att ha ett respektfullt och öppet sinne.
","author_name":"Monica Petersson"}