{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/61d326ab38398100169e3be0/6769ec998e646d14def60b97?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Ensamhet, En-sam-het, En samhet","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/61d326ab38398100169e3be0/1734994820492-93969ec0-a403-4b20-aebf-974b92dbf43d.jpeg?height=200","description":"<p>En-sam-het, en samhet, ensamhet. I min reflektion över själva ordet ensamhet så tänker jag på vad ordet sam står för och i vilka sam-manhang det används. Att gå sam-man, att göra saker till-sam-mans, att sam-verka, ja, allt detta sam-mantaget. Ordet sam används i betydelsen att flera hör ihop på något sätt. Sedan har vi en enda samhet där inte något alls hör ihop med något annat. Man är en enda sam, ensam. </p><p>&nbsp;</p><p>I det här avsnittet pratar jag om ensamhet. Jag har själv varit mycket ensam, både självvald och oönskad. Det betyder inte att jag är någon ensamvarg, tvärtom! Jag älskar att vara med andra människor och jag mår bra av att vara med andra människor. Men jag vill dela med mig av mina erfarenheter och lärdomar som jag har fått av att vara ensam. Många upplever ensamhet som tärande och sorgesamt och många har till och med svårt att vara ensamma. Jag tar mig själv som exempel och pratar om hur jag har förhållit mig till ensamhet, hur jag har tagit mig från att känna mig ledsen, sorgsen, förtvivlad och exkluderad av att vara ensam till att kunna må bra av att vara i ensamhet, vare sig den är självvald eller inte. Som jag ser det så är den stora skillnaden acceptans. Om jag inte kan acceptera hur det faktiskt är utan önskar att saker och ting (och människor) vore annorlunda så jag skulle kunna vara med i gemenskapen så som jag önskar och behöver, så skapar min oförmåga att acceptera situationen en känsla av maktlöshet och tärande ensamhet. En annan bidragande faktor är att vi tenderar att lägga det som ”ska rädda oss” från ensamheten utanför oss själva. Vi har tendenser att önska att folk runtomkring oss beter sig annorlunda. Det kan vara familjemedlemmar, partners, vänner, ja, egentligen vem som helst som ska rädda oss från ensamhetens vassa klor. Men i själva verket handlar det om att kika lite mer på oss själva och våra behov och förväntningar. </p><p>&nbsp;</p><p>Jag vänder ut och in på mycket i det här avsnittet, mest på mig själv, för allt som jag pratar om har jag kommit fram till på helt egen hand. Jag hoppas att det kan finnas något som kan tilltala dig, kanske ge dig fler perspektiv på tillvaron, eller en liten gnutta som känns värdefullt. Finns det något som kan motverka känslan av tärande ensamhet? Något som gör att man till och med kan må bra av att vara i ensamhet? Ja, det finns det faktiskt. Som en slutkläm på avsnittet får du tips på en ganska enkel övning som gör underverk. Och det är inte bara min erfarenhet.</p>","author_name":"Monica Petersson"}