1,2 miljoner svenskar kan cykla till jobbet på under 15 minuter. Varje cyklad kilometer ger omkring två kronor i samhällsvinst. Och för att nå 2030-målen behöver trafiken minska med omkring 30 procent. Vilken roll kan cykeln spela i den omställningen? I senaste Mobilitetspodden möter Anna Waadström Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet, för ett samtal om cykeln som betydligt mer än ett transportmedel. För när fler väljer cykeln påverkas inte bara transporterna utan folkhälsan blir en självklar del av samtalet. En central fråga är hur vi använder den plats som redan finns för 20–25 procent av våra städer består av asfalterade gator med ytor som skulle kunna användas på andra sätt. Per argumenterar bland annat för lägre bashastigheter och mer utrymme för lättare transporter. Cykelfrämjandet vill också bredda nollvisionen från att enbart tala om människor som dör i trafiken till att också se dem som dör av trafiken, exempelvis till följd av dålig luft.
Men vad händer egentligen när barnperspektivet får forma mobiliteten? Hur barn tar sig till och från skolan blir ett konkret exempel på hur våra mobilitetsval hänger ihop. Många föräldrar skjutsar sina barn eftersom trafikmiljön upplevs som otrygg. Samtidigt bidrar biltrafiken runt skolorna till just den otryggheten. Här lyfter vi det norska konceptet Hjertesoner, där Bymiljøetaten och Trygg Trafikk har arbetat för att skapa säkrare trafikmiljöer kring skolor så att fler barn kan gå och cykla. Det ligger nära arbetet inom IUS Youth, IUS Innovations initiativ med fokus på barnperspektivet. I podden pratar vi om vikten av att inte bara skapa mobilitetslösningar för barn, utan att se mobiliteten från deras perspektiv inklusive möjligheten att röra sig, ta sig fram och utveckla sin självständighet. Hjertesoner är också ett exempel på hur en lösning från en annan plats kan inspirera till utveckling här hemma.
Slutligen stannar samtalet inte vid vardagsresan, för vad händer när bilen inte fungerar, elen saknas eller bränslet inte finns tillgängligt?
Cykeln är extremt energieffektiv och gör det möjligt att transportera både människor och gods med liten extern energitillförsel. Det ger cykeln ytterligare en dimension: som en del av ett mer resilient mobilitetssystem. När 2030 närmar sig blir frågan därför större än hur vi får fler att cykla. Det handlar om hur vi använder våra gator, vilka förutsättningar vi skapar för aktiva resor och vilken plats cykeln ska få i omställningen. För ibland handlar innovation inte om att uppfinna ett nytt transportmedel. Det kan också handla om att se nya möjligheter i en lösning vi redan har.
🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.
Läs mer om IUS innovation här:
Följ oss här för fler uppdateringar:
LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/
Facebook https://www.facebook.com/iusinnovation
Instagram https://www.instagram.com/iusinnovation/
Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKw
Podd https://shows.acast.com/mobilitetspodden