{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/5e989875bc46c6e33316eb77/6a91def353508d8b54ca3588?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"289. Svagheter i diktaturers arméer","description":"<p>I vårt minst auktoritära avsnitt hittills går vi igenom svagheter i diktaturers arméer. Vem hade kunnat ana att det finns svagheter i system där en person bestämmer utifrån att vederbörande blivit tillsatt utan meritokrati eller ansvarsutkrävande?</p><p><br></p><p>Mattis inleder med svagheten i diktatorn som sådan (dvs. en galen man som lyssnar mer på sin personkult än på experter) och avslutar med att fråga sig hur motiverad man blir av att strida för en diktatur (inte jätte, är hans gissning). Däremellan tar sig Per an diktatorns armé som organisation och ifrågasätter hur bra en krigsmakt egentligen är om den främst är där för att hejda (en ny) palatskupp.</p><p><br></p><p>Dessutom: tyskarna sparkar bra generaler som en del av sitt meme-game, den otrygga sömnen i Saigons presidentpalats, vitryssar som vill gå med i Ukrainakriget på Ukrainas sida, Mattis anför en bananrepublik, informationsbegräsning som något militärt negativt, ”for reasons” som beslutsbasis, och mycket mer!</p>","author_name":"Krigshistoriepodden"}