Vår stenåldershjärna har ett behov av att se andra människors händer.
När vi började gå upprätt och vår hjärna utvecklades, lärde vi oss att använda våra fantastiska händer alltmer.
Det var då en ren överlevnadsinstinkt att observera och reagera på var den andre personen hade sina farliga händer.
Men det är inte bara för att se om personen är obeväpnad eller på väg att slåss med knytnävarna, utan för att händerna är en viktig del av kommunikationen.
Människor som döljer sina händer upplevs som mer obekväma, mer tillbakadragna och till och med mer lögnaktiga.
Vår stenåldershjärna undrar vad personen döljer mer än sina händer?
","author_name":"Mi Ridell"}