På en gravsten i bayerska Ansbach står följande skrivet: Här vilar Kaspar Hauser. Sin tids gåta. Hans födsel oklar, hans död mystisk. 1833.
De korta fraserna – skrivna på latin – ringar in den gåta som fängslade 1800-talets Europa. En sömnig måndag 1828 hade en ung man kommit gående in i Nürnberg. Han kunde knappt göra sig förstådd. Ingen visste varifrån han kom eller vad han hade varit med om. Allt man egentligen hade att gå på var ett namn: Kaspar Hauser.
Vi är stolta att presentera detta rafflande avsnitt om mannen som blev en av 1800-talets stora historiska gåtor – och om tidsåldern som hejdlöst omfamnade honom och gjorde honom till sin egen.
*
Läslista (bl a)
Appel, Maria, ‘Efter 200 år: Forskare har löst mysterium om mystiskt hittebarn’, Världens Historia, 14 augusti 2024.
Broberg, Jan, Den heliga Graal och Zorro: arkeologiska och historiska gåtor, 1:a e-boksuppl. (Köpenhamn: Saga Egmont/Lindhardt og Ringhof, 2018 [1979]), s. 89–94.
Newton, Michael, Savage Girls and Wild Boys: A History of Feral Children (London: Faber and Faber, 2002), kap. 5, ‘The Child of Europe’.
Parson, Walther, Christina Amory, Turi King et al., ‘Kaspar Hauser’s alleged noble origin – New molecular genetic analyses resolve the controversy’, iScience, 27 (2024)
‘Lurad på sin bördsrätt?’, i Vad hände egentligen? Nytt ljus över historiens mysterier (Det Bästa), s. 334–340.
Film:
Herzog, Werner ”Kaspar Hauser – var och en för sig och Gud mot alla” (1974)
","author_name":"Acast"}