På Kungliga Operan kom vi att tala om Rickard Wagner, ytterligheternas musikgeni. ”Orden är manliga, musiken är kvinnlig”, menade Wagner, som arbetade och dog i rosa sidenklänning. Rabiat antisemit; Hitlers favoritkompositör; Wagner-soundtrack i krigsfilmer; Rysslands legosoldater har tagit hans namn. Men han var också sin tids stjärnkompositör som ömsint tonsatt de älskandes känslor, i försvar även för otillåten kärlek. Med Tristan-ackordet öppnade Wagner för 1900-talets konstmusik och för hårdrockens djävulsintervall. Och kanske för ”queens”, operabögarna som hyllar divans rätt att älska, att rasa och uttrycka passion.
","author_name":"Acast, Rigmor Robèrt och Emma Gembäck"}