Sieps Podcast

Med en koldioxidavgift på importerade varor vill EU behålla konkurrenskraft samtidigt som man höjer klimatambitionerna. Detta avsnitt av Sieps Podcast handlar om risken för konflikt kring denna avgift, om hur EU ska säkra hållbara leverantörskedjor och om vilken roll klimatfrågorna spelar i valrörelsen.EU:s nuvarande mandatperiod har präglats av en rad initiativ på klimatområdet under flaggskeppsprojektet Den gröna given. Men klimatutmaningarna stannar inte vid EUs gränser utan är globala. För att vara en offensiv klimatspelare gäller det för EU att få med fler aktörer runt om i världen i det gemensamma arbetet. När EU investerar tungt i klimatlösningar gäller det också för unionen att behålla konkurrenskraft gentemot länder med lägre ambitioner.Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) och åtgärder för hållbara leverantörskedjor är två exempel på verktyg som syftar till att minska utsläppen, behålla konkurrenskraften och samtidigt påverka andra länders gröna omställning. Men åtgärderna är kontroversiella, och EU har anklagats för ”grön protektionism” och för att skapa krångliga regler.Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska institutet, och Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps och expert på miljöpolitik, analyserat dessa verktyg och de gästar detta avsnitt av Sieps Podcast.Utöver detta diskuteras också ytterligare åtgärder som EU behöver vidta framgent för att fortsätta driva klimatarbetet. Sist men inte minst samtalar vi också om klimatfrågornas plats i valrörelsen och vad som kan väntas på klimatområdet under nästa mandatperiod.Programledare är som vanligt Gustaf Olsson och Karin Flordal.Ladda ner publikationerna på www.sieps.se CBAM: Bending the carbon curve or breaking international trade? Av Naghmeh Nasiritousi och Alexandra BuylovaStronger EU Partnerships for Sustainable Supply Chains av Mats Engström.På klimatområdet har Sieps också nyligen publicerat en analys om klimatprocesser i europeiska domstolar. Klimatprocesser i Europa: rättigheter under förändring av Agnes Hellner

Svenska myndigheter ska enligt vår svenska grundlag vara fristående från regeringen. Är detta fristående tillräckligt för de krav på oberoende som EU-rätten ställer? Den frågan undersöks i detta avsnitt av Sieps Podcast.EU:s lagstiftning kräver i vissa fall att de myndigheter som genomför lagstiftning och utövar tillsyn är oberoende. Sverige har ofta ansett att detta krav är uppfyllt tack vare myndigheternas fristående ställning. Men stämmer det? Det här avsnittet av Sieps Podcast gästas av Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, och Maria Wiberg, jurist på Post- och telestyrelsen och med erfarenhet av arbete vid en rad myndigheter, däribland Sieps.Samtalet utgår från Wenanders nyligen publicerade Europapolitiska analys, där han visar att de svenska myndigheternas oberoende i EU-rättens mening kanske inte är så självklar som man ofta antagit. I avsnittet går vi igenom vilka typer av oberoende som viss EU-lagstiftning kräver och hur de svenska myndigheterna står sig gentemot dessa krav. Vidare diskuterar vi vilka spänningar kraven på oberoende kan skapa, hur myndigheter kan vara verktyg för regeringen men samtidigt självständiga och hur andra europeiska länder har löst EU-rättens krav.Programledare är Karin Flordal och Gustaf Olsson. Lyssna på avsnittet på Sieps sajt eller där du brukar lyssna på poddar.Henrik Wenanders Europapolitiska analys finns att ladda ner här.

Efter valet till Europaparlamentet börjar en intensiv fas i EU:s institutioner. Inför den nya mandatperioden ska parlamentarikerna samlas i sina grupper, toppjobben tillsättas och en ny kommission ska bildas. Cecilia Malmström, tidigare bland annat EU-kommissionär och Europaparlamentariker, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast tillsammans med Göran von Sydow, direktör på Sieps. De beskriver hur dessa processer går till och vilka utmaningar som finns.Hur stabila är partigrupperna? Hur mår spitzenkandidatsystemet? Och hur kommer de allt viktigare internationella och försvarspolitiska frågorna att hanteras?

Digitalisering, integritetsskydd och fri rörlighet är viktiga mål för EU. Detta avsnitt av Sieps Podcast handlar om hur förslaget om ett digitalt hälsodataområde i EU navigerar bland dessa värden för att stärka individers kontroll av hälsodata samtidigt som informationen ska bli enklare att dela på ett säkert sätt.Förslaget om att skapa ett digitalt hälsodataområde i EU förhandlas just nu mellan EU:s ministerråd och Europaparlamentet. Syftet med förslaget är att ge medborgare större kontroll över sin hälsodata och bättre tillgång till datan för bland annat vårdgivare, institutioner och forskare. Förslaget innebär en svår balansgång mellan möjligheter och risker.I detta avsnitt av Sieps Podcast samtalar vi om förslaget till förordning om att hälsodataområde och med Jane Reichel, professor i förvaltningsrätt vid Stockholms universitet och medlem i Sieps insynsråd, David Fåhraeus, doktorand i europarätt vid Uppsala universitet och Michel Silvestri, enhetschef på E-hälsomyndigheten.Varför behövs ett europeiskt hälsodataområde? Hur kan man förbättra skyddet av personliga hälsodata samtidigt som den blir mer tillgänglig? Och hur bred ska definitionen av hälsodata egentligen vara? Vi tittar också närmare på vilka utmaningar och möjligheter förslaget innebär för Sverige.Den Europapolitiska analysen The European Health Data Space: Challenges and Opportunities finns för nerladdning här.

Snart väntas EU:s AI-förordning till slut antas, och det är hög tid för dem som berörs av den att förbereda sig. Sieps Podcast tar upp frågor om förordningens innehåll, varför den är nödvändig och hur den ska implementeras. I april väntas Europaparlamentet godkänna EU:s AI-förordning, detta under mandatperiodens sista plenarsession. Därefter börjar lagen gälla efter två år. Det innebär att det är hög tid för de som berörs av lagen att börja förbereda sig. Det handlar framför allt om myndigheter som ska utöva tillsyn och företag som behöver anpassa sina produkter.Detta avsnitt av Sieps podcast gästas av Claes Granmar, docent och forskare i Europarätt på Stockholms universitet, Håkan Burden, forskare på RISE och Susanne Stenberg, forskare och rättslig expert på RISE. Samtalet handlar om hur AI-förordningen kommer att påverka samhällets olika delar, både offentlig och privat sektor. Vidare pratar vi om de olika risker som diskuteras i samband med AI, kopplat till bland annat integritet och etik men också om den framtida globala marknaden och vad innovatörer och entreprenörer oroar sig för.Vi försöker reda ut hur AI definieras och vilka problem EU:s AI-förordning vill komma åt. Vilka som berörs av förordningen och på vilket sätt och hur detta kan komma att påverka oss medborgare, inte minst via myndighetsutövning, är frågor som också kommer upp. Avslutningsvis vänder vi oss ut i världen och får en inblick i hur andra delar av världen reglerar AI och hur de förhåller sig till EU:s förordning.Programledare är i vanlig ordning Gustaf Olsson och Karin Flordal, Sieps.Den europapolitiska analysen AI-reglering i Europeiska unionen: vad vill näringslivet och andra icke-statliga aktörer? finns tillgänglig här.

Snart har två år gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Hur har kriget förändrat Europa och vad händer härnäst? Fredrik Löjdquist och Göran von Sydow gästar Sieps Podcast för en analys av läget.24 februari 2022 var en dag då mycket förändrades, då Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Invasionen förstärkte och satte igång en rad processer som fortfarande pågår: Europas upprustning, civilt och militärt stöd till Ukraina och ny kraft i EU:s utvidgning.Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps. Tillsammans analyserar de vad som står på spel i konflikten och hur väst har hanterat Rysslands åsidosättande av internationell rätt.Löjdquist gästade även avsnitt 29 av Sieps Podcast, som spelades in strax före Rysslands invasion. Det avsnittet finns att lyssna på här.I avsnittet nämns också publikationen Försvarsklausulen i EU-fördraget – i ljuset av Sveriges ansökan om Natomedlemskap av Inger Österdahl. Läs mer och ladda ner den här.Hur EU behöver förändras för att kunna växa behandlas i antologin Fit for 35? Reforming the Politics and Institutions of the EU for an Enlarged Union. Ladda ner den här.Även Ingrid Carlbergs artikel i DN, Så vill Putin trasa sönder EU inifrån, nämns i avsnittet. Läs den här.Sieps har också samlat material som rör kriget i Ukraina på temasidan EU i omvärlden.

Migrationspolitiken är ständigt aktuell i Europa. Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av statsvetaren Bernd Parusel och tar utgångspunkt i en ny Sieps-rapport som handlar om asylrättsliga miniminormer inom EU.Vilka rättigheter har människor som söker asyl i ett EU-land? Frågan har fått aktualitet av att det i många medlemsstater, inklusive Sverige, pågår processer som ska anpassa det asylrättsliga regelverket till miniminivån enligt EU-rätten. Miniminormerna undersöks också i en ny rapport från Sieps som tas upp i detta avsnitt av Sieps Podcast. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap på Sieps och migrationsexpert gästar. Parusel beskriver fyra grundaspekter av de miniminormer som alla EU-länder måste följa: Tillträde till territoriet och principen om non-refoulement, tillgång till ett asylförfarande, mottagningsvillkor inklusive familjeåterförening samt när förvar kan vara tillåtet. Normerna har sin utgångspunkt i ett antal internationella konventioner som EU:s medlemsstater förbundit sig att följa.Avsnittet tar också upp EU:s migrationspakt, som nu är på väg att bli färdig. Finns det några delar av den som riskerar att komma i konflikt med konventionernas miniminormer? Programledare är Karin Flordal och Gustaf Olsson.Rapporten The Minimum Standards of International Protection applicable to the European Union finns att ladda ner här.

Säsongspremiären av Sieps podcast tar sikte på årets stora EU-händelse: valet till Europaparlamentet. Tillsammans med Brysselkorrespondenten Sigrid Melchior och Ekots utrikeschef Anders Pontara undersöker vi hur medierna förbereder sig för valrörelsen och vilken bild av EU som svenska medier förmedlar.Att EU är underbevakat i svenska medier är ett vanligt påstående, men stämmer det? Detta avsnitt av Sieps Podcast undersöker den saken med hjälp av två gäster: Sigrid Melchior, frilansande Brysselkorrespondent som skriver för Dagens Nyheter, och Anders Pontara, utrikeschef på Ekot i Sveriges Radio. De får svara på frågor om hur de förbereder sig inför valet till Europaparlamentet som äger rum 9 juni, om hur det var att bevaka det svenska EU-ordförandeskapet förra året och om hur det är att rapportera från EU-maskineriet för svenska läsare och lyssnare.Gustaf Olsson är programledare. Under våren kommer Sieps givetvis att ta upp valet på flera sätt. Prenumerera på vårt nyhetsbrev så missar du ingenting.

I årets sista avsnitt gästas Sieps Podcast av Lars Danielsson, fram tills nyligen Sveriges EU-ambassadör. Vi blickar tillbaka på kort och lång sikt i samtal om det svenska EU-ordförandeskapet, Sveriges roll i EU och utvecklingen av unionens institutioner. I vår framtidsspaning tar vi också upp det kommande valet, EU:s utvidgning och industripolitiken. Efter hetluften i Bryssel intar Sveriges tidigare EU-ambassadör Lars Danielsson nu en ny roll där han delar med sig av sin gedigna erfarenhet av EU-förhandlingar och utrikespolitik. I detta avsnitt av Sieps Podcast ger han perspektiv på Sveriges EU-ordförandeskap under första halvan av 2023. Samtalet kretsar kring triloger och samspelet mellan EU:s institutioner, vikten av ett väloljat ledarskap samt hur Sverige hanterade rollen som rådsordförande.Vi blickar också framåt mot det stundande EU-valet och hur det kommer att påverka sammansättningen av nästa kommission. EU:s utvidgning återkommer även i detta avsnitt, liksom industripolitiken, omvärldsläget och Sveriges euroutanförskap.Programledare för är som vanligt Karin Flordal och Gustaf Olsson. På återhörande 2024.