Intergalaktiskt

Säsongens sista Intergalaktiskt behandlar två väldigt olika ämnen. Å ena sidan blir det teorier om forntida astronauter, å andra sidan klimatsatelliter och ingenjörskonst.Det är inte alla människor som vill bli, eller för den delen kan bli, ett helt eget internetfenomen. En som lyckats med den bedriften är ufologen Giorgio A. Tsoukalos. En sak som skiljer honom från andra med udda teorier är att han har ett helt eget tv-program på History Channel. I det senaste avsnittet av Intergalaktiskt gör han sitt bästa för att övertyga Viktor Krylmark om att utomjordingar faktiskt varit på jorden. Enligt honom verkar de ligga bakom det mesta som våra förfäder lämnat efter sig i form av monument och byggnader.  För att säsongens sista avsnitt inte bara ska ge Bill Burrau huvudvärk och ångest så har han pratat med RF-ingenjören Ulrika Krus på Omnisys Instruments. Konkret, faktabaserad ingenjörskonst tar således upp andra halvan av avsnittet. Vad består en arbetsdag av för en person som är med och bygger instrumentation till satelliter? Och vad gör Arctic Weather Satellite för mätningar?

Om några år ska en ny rymdsond ut i solsystemet för att möta upp en ännu okänd komet. Intergalaktiskt pratar rymdstenar för att ta reda på vad forskarna är på jakt efter.   Kometer är mindre himlakroppar som kretsar runt solen. De kan ses som frysta rester från när solsystemet bildades, och är således intressanta för att bredda mänsklighetens kunskap. Gabriella Stenberg Wieser är forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och även återkommande panelist i tv-programmet Fråga Lund. Nu gör hon sin debut i Intergalaktiskt för att prata om kometer, rymdsonden Rosetta och den kommande rymdsonden Comet Interceptor. För Viktor Krylmark och Bill Burrau berättar hon om Rosettas besök vid kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko. Rosetta var en europeisk rymdsond som lämnade jorden i mars 2004.  

I mitten av januari lämnade två månlandare jorden ombord en Falcon 9-raket. Båda månlandarna är nu på väg mot månen, och snart är det dags för den första att försöka landa.  Först ut är Blue Ghost från amerikanska Firefly Aerospace, planen just nu är en landning 2 mars. Några månader senare, ska Resilience från japanska Ispace försöka sig på samma sak.  Kommunikationen mellan den amerikanska landaren och jorden sköts av det svenska statligt ägda bolaget SSC. För att ta reda på varför Sverige deltar i den här sortens månuppdrag pratar Intergalaktiskt med Greg Johnson, kundansvarig på SSC:s USA-kontor. Bill Burrau och Viktor Krylmark pratar även med Miriam Bergvall och Katarina Öquist från gruvtekniksbolaget Epiroc. De berättar mer om den grävskopa som är placerad på den lilla månbilen som tas till månen av den japanska månlandaren.  Ombord månbilen sitter även ett konstverk av en svensk konstnär. Vad ska egentligen en röd liten stuga på månen att göra? Och varför är de sista åtta centimeterna av resan så viktiga?

I februari 2023 flög en flock med fåglar över himlen i Eslöv. Tove tog då fram telefonen för att filma fåglarna i skymningen. När hon senare tittade på filmen dök något annat upp, vad är det egentligen som ser ut att brinna där bakom molnen?  Intergalaktiskt ger sig återigen på Ufo-frågan. Bill Burrau är irriterad på att han börjar bli allt mer intresserad av de oidentifierade flygande föremålen. Viktor Krylmark är glad att få prata utomjordingar igen.  Och Clas Svahn returns. För att reda ut vad det är som flyger förbi i mobilfilmen ringer Intergalaktiskt upp ufologen och journalisten. Vill du komma i kontakt med oss? Tips på vad vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig:     viktor.krylmark@nyteknik.se    bill.burrau@nyteknik.se  

För två år sedan stod Christer Fuglesang på scen och försökte få med sig publiken när han räknade ner från tio. När han nådde noll lyfte en animerad raket på video från Esrange.  Den första satelliten från det europeiska fastlandet. Fast då inte en riktig raket. Sedan dess har förmågan lyst med sin frånvaro. När blir den första riktiga raketuppskjutningen egentligen av?  Intergalaktiskt har bjudit in Elina Arvidsson och Ludvig Sjöberg från SSC, som driver Esrange, för att prata om de två raketsamarbetena som finns på plats.  För Viktor Krylmark och Bill Burrau berättar Elina Arvidsson om sin roll som mission manager, och om vad det innebär att vara spindeln i nätet för ett satellitprojekt.  Ludvig Sjöberg berättar mer om de raketspecifika uppgraderingarna som görs på Esrange innan den första uppskjutningen blir av. Och vad som egentligen stod klart när Christer Fuglesang agerade rymdcheerleader.  Raketerna som ska flyga från basen är Blue Whale 1 från Perigee Aerospace och Alpha från Firefly Aerospace. Har Elina och Ludvig någon favorit? Vilken är störst? Och när kommer de till Sverige? Och finns det en risk för att raketerna, eller hela basen går upp i rök? Detta, och mer, får du höra i podden. Vill du komma i kontakt med oss? Tips på vad vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig:     viktor.krylmark@nyteknik.se    bill.burrau@nyteknik.se   

När liberalerna Mats Persson och Johan Pehrson bytte plats så blev inte bara Johan Pehrson utbildningsminister, han blev även rymdminister. Men finns det så mycket att säga om det?  Det har Viktor Krylmark tagit reda på i detta avsnitt av Intergalaktiskt. Bill Burrau har i stället för politik vänt sig mot Forskningssverige och pratat med Beatriz Villarroel.  Hon är en av ganska få svenska forskare inom fältet SETI (Search for extraterrestrial intelligence), alltså det vetenskapliga sökandet efter intelligent utomjordiskt liv.  För henne handlar det inte om potentiella mikrober i utomjordiska hav, utan snarare om tecken på teknik som inte är skapad av människor. Precis det den tidigare Intergalaktiskt-gästen och Harvardprofessorn Avi Loeb propsat för. I avsnittet berättar Beatriz Villarroel bland annat om projektet Vasco, där hon och hennes kollegor såg udda ljusblixtar i astronomiska bilder från 50-talet. Blixtarna hade enkelt kunnat förklaras genom ljusreflekterande satelliter, men fanns det satelliter i rymden då? Och vad händer när forskning råkar sammanfalla med datum för historiska ufo-observationer? Vill du komma i kontakt med oss? Tips på vad vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig:     viktor.krylmark@nyteknik.se    bill.burrau@nyteknik.se  

2020 delades Nobelpriset i fysik ut för upptäckten av ett supermassivt och kompakt objekt i mitten av vår galax Vintergatan. Varför dröjde det så länge? Och hur vet vi att det är ett svart hål?  De udda objekten som ibland bryter mot fysikens lagar finns lite överallt i universum. Och den som försöker förstå sig på dem drabbas inte sällan av huvudvärk. Intergalaktiskt är tillbaka med en ny säsong. För att reda ut frågan om svarta hål har Bill Burrau och Viktor Krylmark bjudit in Jonas Enander som är aktuell med boken Mörkret och människan.  Han berättar historien och fysiken bakom de svarta hålen. Från den sedan länge döda prästen John Michel, via Einsteins relativitetsteori till dagens avancerade teleskop och teorier.  Vill du komma i kontakt med oss? Tips på vad vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig:     viktor.krylmark@nyteknik.se    bill.burrau@nyteknik.se  

Alert! Intergalaktiskt är snart tillbaka med en ny säsong.Just nu sitter Viktor Krylmark och Bill Burrau djupt försjunkna i planeringen av nästa säsong av Intergalaktiskt – podden som tar rymdnörderi till... eh nya galaxer. Förlåt.I det här korta bonusavsnittet pratar duon om WOW-signalen och det stora örat.Håll utkik i din poddapp i november – då drar säsong 3 igång.Kom gärna med inspel! Är det något du tycker vi bör prata om? Mejla till antingen bill.burrau@nyteknik.se eller viktor.krylmark@nyteknik.se.