Share

Fri Tanke-podden
Melina Tsapos: Om konspirationsteorier, kunskap och tillit
Gäst i veckans podd är filosofen Melina Tsapos, aktuell med avhandlingen »Dimensions of Conspiracy: An inquiry into the cognitive and epistemic standing of conspiracy theories«. Hon forskar om hur vi förstår, bedömer och lever med konspirationsteorier – ett ämne som fått förnyad aktualitet under senare år. I samtalet berörs allt från 9/11 och covid-pandemin till klassiska filosofiska frågor om kunskap, rationalitet och Gettier-problemet. Vi diskuterar även psykologiska aspekter av konspirationstänkande och var gränsen går mellan ett kritiskt sinne och psykiatriska tillstånd som paranoia.
Varför tror människor på konspirationsteorier, och kan det ibland vara rationellt att göra det? Hur skiljer vi mellan sunt ifrågasättande och destruktiv misstro? Och vad kan konspirationsteorier lära oss om mänsklig nyfikenhet, tillit och kunskapens gränser?
More episodes
View all episodes

349. Specialavsnitt: Om desinformation och kunskapsmotstånd
01:00:06||Ep. 349Varför är vi så sårbara för desinformation? Varför slår vi ifrån oss kunskap som finns tillgänglig? Och vad händer med demokratin när känsla börjar väga tyngre än fakta?I veckans avsnitt, inspelat live under Sunday Talks den 26 april 2026, möts filosofen Åsa Wikforss, psykologiprofessor Andreas Olsson och psykologiforskaren Julia Aspernäs för ett samtal om hur vår syn på sanning påverkar vad vi tror på – och vad vi väljer att sprida vidare. Forskningen visar att det inte bara handlar om utbildning eller intelligens, utan också om identitet, grupptillhörighet och hur vi orienterar oss i en allt mer polariserad offentlighet.Samtalet rör sig mellan filosofi, psykologi och samtidspolitik, och kretsar kring hur missinformation påverkar vår förmåga att hantera stora gemensamma utmaningar som klimatförändringar och pandemier.Programledare är Victoria Larm och Christer Sturmark.
348. Joel Halldorf: Om makten och det heliga
52:08||Ep. 348Vad händer när religionens roll i politiken förändras och blir mer synlig igen? Varför tycks sekulära samhällen ändå kretsa kring något heligt? Och hur påverkar det vår syn på demokrati, nation och gemenskap?Gäst i veckans podd är Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och en av våra mest tongivande röster i samtalet om religion och samtid, aktuell med boken »Makten och det heliga«. I avsnittet berörs den religiösa vändningen i världspolitiken och hur föreställningar om det heliga formar både konflikter och gemenskaper. Det handlar om nationalism, ideologier och varför människor är beredda att offra något för det de uppfattar som heligt – och vad det säger om vår tid.Foto: Zandra Erikshed
347. Specialavsnitt: Intervju med Jan O. Karlsson
01:21:53||Ep. 347Vad formar en människas politiska övertygelse? Hur påverkar barndomens erfarenheter synen på demokrati och människovärde? Och vad kan historien lära oss om dagens politiska rörelser?I år är det 40 år sedan Olof Palme mördades. I det här specialavsnittet publicerar vi ett samtal med en av hans närmaste medarbetare, Jan O. Karlsson. Karlsson reflekterar över sitt politiska liv och de idéer som format honom – från uppväxten till tiden i maktens centrum. Samtalet rör sig mellan dåtid och samtid och belyser hur idéer om demokrati, utopi och ansvar formas och prövas genom livet. Det är ett personligt och intellektuellt porträtt av en politiker som aldrig slutade tänka, ompröva och engagera sig.
346. Rouzbeh Parsi: Om Iran efter ett långt 1900-tal
01:07:53||Ep. 346Hur har Irans historia format landet vi ser idag? Vad låg bakom 1900-talets moderniseringsprojekt – och varför skapade de så starka motsättningar? Hur växte spänningen mellan stat och religion fram, och vad säger den om dagens Iran?I detta avsnitt samtalar vi med historikern Rouzbeh Parsi om Irans moderna historia – bortom nyhetsrubrikerna. Med utgångspunkt i hans bok »Mellan Gud och stat« tecknas en bred bild av hur idéer om nationalism, modernisering och religion har format landet under 1900-talet. Vi rör oss från imperier och koloniala maktspel till shahens moderniseringsprojekt och de konflikter som så småningom banade väg för revolutionen. Samtalet ger en fördjupad förståelse för de historiska krafter som fortfarande präglar Iran idag.Foto: Mikael Lundblad
345. Poddspecial: Livsfrågor och existentiell hållbarhet
54:31||Ep. 345Har vi tappat språket för våra existentiella frågor i takt med att samhället sekulariserats? Har vi blivit materiellt rika men existentiellt fattiga? Och var finner vi idag de resurser som ger oss bärkraft över livets bråddjup?I detta samtal möts biskop Fredrik Modéus och journalisten Anna Lindman för att tala om livsfrågor, tro, tvivel och existentiell hållbarhet. Med utgångspunkt i Modéus nya bok »Bråddjup och bärkraft« står frågan om hur vi kan återerövra ett språk för det som ytterst angår oss i centrum.Inspelat live den 1 mars 2026 under ledning av Christer Sturmark.Foto: Lina Alriksson (Fredrik Modéus) och Mikael Lundblad (Anna Lindman)Samtalet finns även i videoformat på Fri Tankes Youtube-kanal The Flame of Reason.
344. Jonas Mosskin: Om coaching bortom flosklerna
38:02||Ep. 344Vad krävs för att skapa verklig förändring hos en annan människa? Vad gör man när förändring både lockar och skrämmer? Och måste en chef verkligen motivera sina medarbetare, eller finns drivkraften redan där?Gäst i veckans podd är psykologen Jonas Mosskin, aktuell med boken »Allt flyter: 8 principer för att coacha i förändring«. Vi pratar om relationens betydelse, reflektion före snabba råd, känslornas roll i beslutsfattande och varför verklig förändring kräver både mod och tålamod.Foto: Mikael Lundblad
343. Erika Bjerström: Om hur demokratin dör i hettan
31:38||Ep. 343Varför har klimatpolitiken blivit en tacksam måltavla för populister? Vad händer när vetenskapsförnekelse, desinformation och auktoritära krafter får ökat spelrum – just när samhället står inför långsiktiga och svåra beslut?I veckans avsnitt gästar journalisten och författaren Erika Bjerström, aktuell med boken »Demokratin dör i hettan«, för ett samtal om hur klimatkris och demokratikris börjar förstärka varandra. Det handlar om politisk polarisering, organiserad desinformation, hot mot journalister – och om vilka vägar framåt som fortfarande står öppna.Foto: Magdalena Björnsdotter
342. Poddspecial: Debatt om kreationism och vetenskaplig evidens
01:08:01||Ep. 342Hur vet vi egentligen hur gammal jorden är? Vad räknas som evidens – och vad är tolkning? Och kan tro och naturvetenskap mötas utan att fastna i skyttegravar?I det här avsnittet möts geologen Birger Schmitz, aktuell med »Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg«, och Göran Schmidt, civilingenjör och ungjordskreationist, i en debatt om jordens ålder, dinosauriernas utdöende och vetenskapens grundantaganden.
341. Poddspecial: Om vetenskap och kreationism
01:16:14||Ep. 341Hur kan en forskare vid ett svenskt universitet avvisa etablerad empirisk forskning inom geologi, biologi och kosmologi? Och vad händer när trosbaserade antaganden ställs bredvid den naturvetenskapliga metoden?Det här är ett specialavsnitt av Fri Tanke-podden, hämtat från ett samtal som ursprungligen publicerades i Genesispodden 2.0. I avsnittet samtalar Christer Sturmark med Ola Hössjer, professor i matematisk statistik och uttalad ungjordskreationist. Hössjer menar att jorden skapades av Gud för omkring 6 000 år sedan på sex 24-timmarsdygn och att dinosaurier levde samtidigt som människor, medan Sturmark prövar resonemangen ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv.Välkommen att lyssna till ett ovanligt och tankeväckande samtal om epistemologi, vetenskap, tro och hur vi människor formar våra världsbilder.Samtalet går även att se i videoformat här: https://www.youtube.com/watch?v=gVBzbqbY6aY&t=147s